Bread for dummies önskar GLAD PÅSKABRÖD!!
τσουρέκι πασχαλινό = påsk tsourekí
12 koppar mjöl
3 matskedar torrjäst
1 kopp smält smör
1 kopp socker
6 ägg
1/2 tablespoon vaniljextrat och 2 koppar vatten
2-3 bitar kåda krossat med 1/4 tesked socker
1 kopp ljummen mjölk
3/4 tesked havssalt
1 ägg välblandat med 4 matskedar vatten
seasamfrön eller mandelflarn
kokta ägg till dekoration
Vi på Bread for dummies önskar alla läsare en riktig Glad Påsk och delar med oss av ett urgammalt recept från min farmor i Grekland på traditionellt grekiskt påskbröd!
Detta behöver du:
Blanda torrjästen med den ljummna mjölken. Blanda i några matskedar mjöl och låt stå på ett varmt ställe för jäsning.
Blanda (i en skål) 10 koppar mjöl och salt. Lägg till det smälta smöret. Bland ner vanlijextrat och vatten.
Addera ägg, kåda, socker och jästblandningen. Därefter knådar du degen noga och länge (ca 20 min) Sedan är det dags för jäsning i 1,5 h.
När degen är färdigjäst är det dags att vara kreativ och låta fantasin flöda...
Gräddas i 175 grader i ca 30 minuter!
Lycka till!
I brödets fotspår
Vet du när människan började äta bröd? Eller vart brödets vagga är? Bread for dummies delar med sig av sina brödkunskaper...
Människan blev bofast när hon började odla spannmål. Brödet har sin vagga i dåvarande Mesopotamien (nuvarande Irak) ca. 6000-8000 f.Kr. Människan lärde sig tidigt att med hjälp av stenar mala sönder sädeskorn och blanda med vatten till en gröt. Troligtvis är brödet en vidareutvecklng av olika slags rostad gröt. I Egypten 2500 f. Kr. uppfann man bakugnen och kunde då framställa det första brödet som var syrat, poröst och med skorpa. Bröd bakades nu i en mängd olika former och fick ett symboliskt värde. Brödet utgjorde basfödan i dessa tidiga kulturer.
Under antiken fanns bröd att köpa på marknader. Från Grekland spreds brödet till romarriket. I och med att människor under den gyllene tidåldern var på resande fot spred sig brödkulturen, vilket kom att påverka form och smak på bröd. En mängd olika brödsorter växte fram. Klostren kom så småningom att ta över de antika brödtraditionerna och vidareutveckla brödutbudet. Bröd med kristna symboler blev vanliga, så som, ägg bröd, krosbröd och ringformade bröd.
I Europa finns en tydlig skiljelinje vad gäller brödbvanor. I östra och norra Europa äter man mer rågbröd, medan man i västra och södra Europa äter mer vitt bröd. Orsakerna bakom skillnaderna i brödvanor är många, bland annat beror det på växtbetingelser och historisk påverkan.
Under fornnordisk tid i Sverige åt svenskarna mjukt, ojäst bröd bakat på korn. Kornen maldes för hand och bakades direkt på en stenhäll intill öppen eld. I och med Kristendomens införande ändrades svenskarnas brödvanor. Till exempel gav bakugnen möjlighet till det jästa, gräddade brödet.
Under tidig medeltid kom väderkvarnen till Norden från Europa. Den kom att ersätta handkvarnen. Detta var en revolutionerande påverkan på den Nordiska brödkulturen. Det blev nu möjligt att mala stora mängder mjöl på en gång!
Nybakat!
Imorgon blir det provsmakning av bread for dummies surdegsbröd! Projektklassen ska får smaka på detta goda bröd... Vi hoppas att vi kommer att väcka intresse för brödbakning genom vår presentation!
Surdegslimpa
Bread for dummies inspirationskälla
Pain de Martins brödblogg är läsvärd. Han är något av en brödexpert som inspirerat oss i vårt brödprojekt!
http://paindemartin.blogspot.com/Bread for dummies videotipsar!
Kolla gärna in detta videoklipp från youtube om hur man på ett enkelt sätt kan baka gott bröd!
Genierna bakom Bread for dummies
Vi var tre som blev fyra med ett gemensamt intresse för kemi och matlagning. På Norra Real har vi under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med ett projekt om bröd och brödbakning. Resultatet av vårt intresse och vårt hårda arbete kan du följa här i vår blogg, Bread For Dummies! Lämna gärna en kommentar och kom ihåg att vi har rent mjöl i påsen!
Matilda Areskoug (18 år)
Sara Erixon (19 år)
Anna Stigsdotter (18 år)
Olivia Frederiksén (19 år)
Matilda Areskoug (18 år)
Sara Erixon (19 år)
Anna Stigsdotter (18 år)
Olivia Frederiksén (19 år)
Degvätska - degspad
Degvätska eller degspad är den vätska man blandar jästen och mjölet med. Degvätska påverkar både smaken och konsistensen hos brödet. Olika degvätskor funderar på olika sätt:
Vatten
används till båda ljust och mörkt matbröd. Bröd av vetedegar blir storporigt och lite segt men lätt och luftigt och får knaprig skorpa.Till rågdegar kan man blanda vattnet med något syrligt, t ex ättiksyra. Syran framhäver rågsmaken och gör dessutom att brödet blir lättare att skära.
Mjölk
ger ett finporigt bröd med fyllig smak och mjuk skorpa, ocg brödet håller sig mjukt länge. Mjölken tillför brödet kalcium och protein.
Fillmjölk och yoghurt
ger brödet fin, lite syrlig smak. Används mest till grovt, mörkt bröd, som blir ganska likt surdegsbröd.
Vassla/vassle
fås som biprodukt vid tillverkning av bl a färskost. Den kan användas som degspad till både ljust och mörkt bröd och ger en något syrlig smak.
Öl, porter, svagdricka, julmust och vört
används ibland till mörkare och grövre bröd. De ger brödet en mustig och fyllig smak.
Dagens brödcitat
"Ska man äta kakor,
ska de vara goda."
Vatten
används till båda ljust och mörkt matbröd. Bröd av vetedegar blir storporigt och lite segt men lätt och luftigt och får knaprig skorpa.Till rågdegar kan man blanda vattnet med något syrligt, t ex ättiksyra. Syran framhäver rågsmaken och gör dessutom att brödet blir lättare att skära.
Mjölk
ger ett finporigt bröd med fyllig smak och mjuk skorpa, ocg brödet håller sig mjukt länge. Mjölken tillför brödet kalcium och protein.
Fillmjölk och yoghurt
ger brödet fin, lite syrlig smak. Används mest till grovt, mörkt bröd, som blir ganska likt surdegsbröd.
Vassla/vassle
fås som biprodukt vid tillverkning av bl a färskost. Den kan användas som degspad till både ljust och mörkt bröd och ger en något syrlig smak.
Öl, porter, svagdricka, julmust och vört
används ibland till mörkare och grövre bröd. De ger brödet en mustig och fyllig smak.
Dagens brödcitat
"Ska man äta kakor,
ska de vara goda."
Scones
Går det att baka utan jäst?
Bread for dummies testar att baka scones
Vi började med att blanda 8 dl vetemöjl...
med 4 teskedar bakpulver...
och 1 tesked salt i en bunke.
De torra ingredienserna blandades noga...
innan vi lade i smör (100 g)...
och sönderdelade det för hand...
hällde i 3 dl mjölk och knådade degen.
En färdig deg :)
Degen delades i 4 mindre delar...
som plattades ut...
och skårades...
och sedan naggades.
De ogräddade sconesen placerades på en smord plåt som sattes in i ugnen.
Där fick de vara i 250 grader i cirka 10 minuter.
De varma, nygräddade sconesen avnjöts med vispgrädde och sylt!
Hur är det då möjligt att baka utan jäst?
Bread for dummies testar att baka scones
Vi började med att blanda 8 dl vetemöjl...
med 4 teskedar bakpulver...
och 1 tesked salt i en bunke.
De torra ingredienserna blandades noga...
innan vi lade i smör (100 g)...
och sönderdelade det för hand...
hällde i 3 dl mjölk och knådade degen.
En färdig deg :)
Degen delades i 4 mindre delar...
som plattades ut...
och skårades...
och sedan naggades.
De ogräddade sconesen placerades på en smord plåt som sattes in i ugnen.
Där fick de vara i 250 grader i cirka 10 minuter.
De varma, nygräddade sconesen avnjöts med vispgrädde och sylt!
Hur är det då möjligt att baka utan jäst?
Bakpulver kan användas som jäsmedel när degen innehåller mycket fett och socker så att jäst hämmas eller då man eftersträvar så kort baktid som möjligt. Bakpulver består av bikarbonat (natriumvätekarbonat) eller hjortronsalt (ammoniumvätekarbonat) och ett surt ämne blandat med stärkelse. I kontakt med vätska bildas koldioxid då det basiska ämnet blandas och reagerar med det sura. Sönderdelningen av bikarbonaten fortsätter även under upphettning så bakverken kan fortsätta att svälla även i ugnen.
Dagens brödcitat
"Även en skorpa är ett bröd."
Finskt ordspråk
Baklexikon L-Ä
Lev
är ett gammalt ord för bröd, brödkaka. Avser idag ett avlångt bröd, t ex vetelev, eller limpa.
Lipas
är ett fettspjälkande enzym som medverkar när fria fettsyror bildas. Lipaser bryter ner mjölets fettämnen liksom fettet i födan.
Lysin
är essentiell aminosyra. Havre äe det sädesslag som har högst halt lysin.
Maillard-reaktion
kallas den process som gör att vissa sockerarter, som t ex glukos, maltos och fruktos, vis upphettning tillsammans med proteiner och aminosyror bildar brunfärgade produkter. Dessa bidrar bl a till att ge brödskorpan aptitlig färg.
Malt
framställs av mättad spannmål. dvs som blötlagts och fått gro. Kornmalt är vanligast, men även vetemalt och rågmalt förekommer. Malt används inom bagerinäringen till vissa brödsorter, men det mesta går till öltillverkning.
Maltas
är ett enzym som förekommer i jäst och spannmål som gror.
Mjölkropp
eller mjölkärna utgör den största delen av sädeskornet. Den består till största delen av stärkelse som bildar näring för den nya plantan, men innehåller även protein. Så gott som allt siktat mjöl mals av mjölkroppen.
Mjölksyra
är en organisk syra som bildas genom jäsning, t ex i surdeg. Den ger brödet syrlig smak och skyddar mot infektioner av främmande mikroorganismer, t ex mögelsvampar.
Mögel
bildas av olika mögelsvampar som förökar sig genom sporbildning i fuktig och varm miljö. Det är därför viktigt att låta bröd kallna innan det förpackas och att förvara spannmålsprodukter torrt och inte för varmt.
Niacin
är ett B-vitamin som finns i vete, framför allt i grodden. Niacin behövs för kolhydratomsättningen i kroppen. Siktat mjöl berikas med niacin.
Proteas
är ett enzym som spjälkar proteiner till aminosyror. Vid måttlig påverkan blir t ex gluten mer töjbart, men blir påverkan för kraftig försvagas det.
Proteiner
eller äggviteämnen, är de kvävehaltiga beståndsdelarna i växter och djur. Proteinerna är uppbyggda av olika aminosyror.
Raskdeg
är en bageriterm för en liten deg av mjöl, jäst och vätska. Den ska jäsa i förväg och sedan blandas med övriga ingredienser.
Riboflavin
, vitamin B, finns rikligt i sädeskornets yttre skikt. När mjölet mals siktas en stor del av vitaminet bort. Därför vitaminberikas skiktat mjöl.
Sackaras
är ett enzym som spjälkar vanligt socker, sackaros, till de enkla sockerarterna glukos och fruktos.
Self-raising flour
används i engelska och amerikanska recept. Det är en mjölblandning som innehåller bakpulver, ca 5 gram per 100 gram vetemjöl. Det motsvarar ungefär 1 tsk bakpulver till 1 1/2 dl vetemjöl.
Siktat mjöl
Mjöl där skal och grodd skiktas bort under malningsprcessen, t ex vetemjöl och rågskikt.
Spannmål
är skördad säd, dvs sädesslagens kärnor. De vanligaste sädesslagen är vete, råg, havre, korn, ris och majs. Även bovete, som är en pilörtväxt och inte gräsväxt, räknas till spannmålen.
Stippig
kommer av lågtyskans stippich=prickig, fläckig. När det finns kliparticklar kvar i mjölet som syns som mörka prickar.
Stärkelse
är en kolhydrat och ett av våra viktigaste föroämnen. Stärkelsekornens utseende och storlek är olika för olika sädesslag. Stärkelse löser sig inte i kallt vatten, men i varmt blir kornen geléartade och förklistras.
Säd
är växter, vilkas frön används till föda och foder.
Tiamin
, vitamin B, finns rikligt i sädeskornets yttre skikt. När mjölet mals skiktas en stor del av vitaminet bort. Därför vitaminberikas siktat mjöl.
Tokoferol
, E-vitamin, som skyddar omättade fetter från att härskna. Tokoferol finns i vetegroddar.
Utmalningsgrad
anger hur stor del av hela kärnan, räknat från mitten, som ingår i ett mjöl. I ett fullkornsmjöl är den 100 procent, i vetemjöl ca 72 procent.
Vårvete
sås på våren. Kallas också kvalitetsvete och starkt vete. Genom att det skördas på hösten innehåller det kvantitativt och kvalitativt bra proteiner som kan binda mycket vatten. Sådant mjöl måste bearbetas kraftigt, t ex vetemjöl special.
Älta
är ett gammalt uttryck för knåda.
Äril
=ugnsbotten. Ursprungligen eldstad, härd.
Ättiksyra
används till rågmjöl. Antingen tillsätts den direkt eller bildas den när man använder surdeg. Syran framhäver rågsmaken. Dessutom skyddar den brödet mot mögelangrepp.
är ett gammalt ord för bröd, brödkaka. Avser idag ett avlångt bröd, t ex vetelev, eller limpa.
Lipas
är ett fettspjälkande enzym som medverkar när fria fettsyror bildas. Lipaser bryter ner mjölets fettämnen liksom fettet i födan.
Lysin
är essentiell aminosyra. Havre äe det sädesslag som har högst halt lysin.
Maillard-reaktion
kallas den process som gör att vissa sockerarter, som t ex glukos, maltos och fruktos, vis upphettning tillsammans med proteiner och aminosyror bildar brunfärgade produkter. Dessa bidrar bl a till att ge brödskorpan aptitlig färg.
Malt
framställs av mättad spannmål. dvs som blötlagts och fått gro. Kornmalt är vanligast, men även vetemalt och rågmalt förekommer. Malt används inom bagerinäringen till vissa brödsorter, men det mesta går till öltillverkning.
Maltas
är ett enzym som förekommer i jäst och spannmål som gror.
Mjölkropp
eller mjölkärna utgör den största delen av sädeskornet. Den består till största delen av stärkelse som bildar näring för den nya plantan, men innehåller även protein. Så gott som allt siktat mjöl mals av mjölkroppen.
Mjölksyra
är en organisk syra som bildas genom jäsning, t ex i surdeg. Den ger brödet syrlig smak och skyddar mot infektioner av främmande mikroorganismer, t ex mögelsvampar.
Mögel
bildas av olika mögelsvampar som förökar sig genom sporbildning i fuktig och varm miljö. Det är därför viktigt att låta bröd kallna innan det förpackas och att förvara spannmålsprodukter torrt och inte för varmt.
Niacin
är ett B-vitamin som finns i vete, framför allt i grodden. Niacin behövs för kolhydratomsättningen i kroppen. Siktat mjöl berikas med niacin.
Proteas
är ett enzym som spjälkar proteiner till aminosyror. Vid måttlig påverkan blir t ex gluten mer töjbart, men blir påverkan för kraftig försvagas det.
Proteiner
eller äggviteämnen, är de kvävehaltiga beståndsdelarna i växter och djur. Proteinerna är uppbyggda av olika aminosyror.
Raskdeg
är en bageriterm för en liten deg av mjöl, jäst och vätska. Den ska jäsa i förväg och sedan blandas med övriga ingredienser.
Riboflavin
, vitamin B, finns rikligt i sädeskornets yttre skikt. När mjölet mals siktas en stor del av vitaminet bort. Därför vitaminberikas skiktat mjöl.
Sackaras
är ett enzym som spjälkar vanligt socker, sackaros, till de enkla sockerarterna glukos och fruktos.
Self-raising flour
används i engelska och amerikanska recept. Det är en mjölblandning som innehåller bakpulver, ca 5 gram per 100 gram vetemjöl. Det motsvarar ungefär 1 tsk bakpulver till 1 1/2 dl vetemjöl.
Siktat mjöl
Mjöl där skal och grodd skiktas bort under malningsprcessen, t ex vetemjöl och rågskikt.
Spannmål
är skördad säd, dvs sädesslagens kärnor. De vanligaste sädesslagen är vete, råg, havre, korn, ris och majs. Även bovete, som är en pilörtväxt och inte gräsväxt, räknas till spannmålen.
Stippig
kommer av lågtyskans stippich=prickig, fläckig. När det finns kliparticklar kvar i mjölet som syns som mörka prickar.
Stärkelse
är en kolhydrat och ett av våra viktigaste föroämnen. Stärkelsekornens utseende och storlek är olika för olika sädesslag. Stärkelse löser sig inte i kallt vatten, men i varmt blir kornen geléartade och förklistras.
Säd
är växter, vilkas frön används till föda och foder.
Tiamin
, vitamin B, finns rikligt i sädeskornets yttre skikt. När mjölet mals skiktas en stor del av vitaminet bort. Därför vitaminberikas siktat mjöl.
Tokoferol
, E-vitamin, som skyddar omättade fetter från att härskna. Tokoferol finns i vetegroddar.
Utmalningsgrad
anger hur stor del av hela kärnan, räknat från mitten, som ingår i ett mjöl. I ett fullkornsmjöl är den 100 procent, i vetemjöl ca 72 procent.
Vårvete
sås på våren. Kallas också kvalitetsvete och starkt vete. Genom att det skördas på hösten innehåller det kvantitativt och kvalitativt bra proteiner som kan binda mycket vatten. Sådant mjöl måste bearbetas kraftigt, t ex vetemjöl special.
Älta
är ett gammalt uttryck för knåda.
Äril
=ugnsbotten. Ursprungligen eldstad, härd.
Ättiksyra
används till rågmjöl. Antingen tillsätts den direkt eller bildas den när man använder surdeg. Syran framhäver rågsmaken. Dessutom skyddar den brödet mot mögelangrepp.
Breadfordummies svarar!
Anna svarar på läsarfrågor!
Dagens brödcitat
"I brist på bröd är kakor gott."
Portugisiskt ordspråk
Studiebesök på Historiska museets brödfestival
Den 23 oktober besökte Bread for dummies Historiska museet i Stockholm där en brödfestival var i full gång! Vi bemöttes av doften av nybakat bröd. Efter en guidad visning om bröd och bakhistoria bakade vi vårt egna bröd på järnåldersvis. Det var en eftermiddag fylld av smak, doft, inspiration och kunskap om brödbakning! Ett genomgående tema på festivalen var just surdegsbakning och surdegsbröd, vilket väckte sort intresse och nyfikenhet bland besökarna. Nedan följer några bilder från vårt besök, lämna gärna en kommentar och/eller en fråga och vi på bread for dummies svarar er mer än gärna!
Dagens brödcitat
"Spisat bröd är snart glömt."
Svenskt ordspråk
Baklexikon F-K
Flingor
kallas spannmålsprodukter av t ex vete, råg, havre, korn och majs som behandlats med fukt och värme och sedan vaslas så att de blir platta oc tunna.
Fullkornsbröd
bakas på mjöl som till minst två tredjedelar består av fullkornsmjöl. Även hela, krossade eller klippta korn kan ingå.
Fullkornsmjöl,
helkornsmjöl eller sammalet mjöl innehåller sädeskornets samtliga delar, dvs kärna, grodd och skal, t ex grahamsmjöl och rågmjöl.
Gashållningsförmåga
kallas mjölets möjlighet att hålla kvar den koldioxid som bildas när degen jäser. Denna beror på mjölets glutenkvalitet.
Glukos
eller druvsocker är en enkel sockerart som ingår i bl a stärkelse och cellulosa.
Gluten
kallas med ett gemensamt namn de vattenupptagande proteinerna glutenin och gliadin. De finns framför allt i vetemjöl och bildas när mjölet knådas med vatten. Både kvaliteten och kvantiteten hos gluten påverkar bakegenskaperna. Ett s k starkt mjöl har mer gluten än ett svagt. Gluten gör degen seg och fast så att det färdiga brödet får volym.
Griffighet
är en benämning på mjölets kornighet. Ju kornigare ett mjöl känns när man gnider det mellan fingrarna, desto större är griffigheten.
Grodd
Den del av sädeskornet som är själva växtembryot, dvs bildar en ny planta när kornet kommer i jorden. Grodden är rik på fett, protein och vitaminer, bl a B- och E-vitaminer.
Gryn
Skalade, hela sädeskorn som delvis är krossade (krossgryn) eller slipade och polerade.
Härskning
kallas den nedbrytning av fett till mer eller mindre illaluktande och illasmakande ämnen som sker under inverkan av syre.
Höstvete
normalvete, innehåller protein som binder mindre mängd vätska än vårvete. Vanligt vetemjöl, hushållsvetemjöl, mals av höstvete för att passa både till olika typer av bakverk och till matlagning.
Inkråm
Det mjuka porösa innehållet innanför brödets skorpa.
Jäsning
Den process då jästens enzymer omvandlar socker till etanol och koldioxid. Degen blir större och brödets arom bildas. Fukt och jämn temperatur är bra för jäsningen.
Knåda
Att arbeta degen smidig.
Koldioxid
utvecklas vid förbränning i levande organismer (jäsning) och när man hettar upp t ex bikarbonat och hjortronsalt. När man bakar frigörs koldioxid som små blåsor och gör brödet poröst.
Kolhydrat
Namn på kemiska föreningar mellan kol och vatten. Spannmålsprodukter innehåller hycket kolhydrater som t ex stärkelse och kostfiber.
Kolsyra
bildas då koldioxid löser sig i vatten.
"Konservering" - Uttorkning av matbröd
t ex till utställningar. Grädda brödet väl och låt det kallna. Torka det sedan i 100°C ugnsvärme ca 30 minuter. Låt till sist brödet torka helt och hållet på luftig plats i rumstemperatur.
Kostfiber
är kolhydrater som inte sönderdelas vid matsmältningen. Det kan t ex vara cellulosa, som ger skaldelarna stadga. Finns rikligt i spannmålsprodukter som fullkornsmjöl, gryn och kli. Fibrerna kan i sin tur vara lösliga eller olösliga. Lösliga fiber - kallas också gelbildande - finns rikligt i bl a havre och korn. De sänker bl a kolesterolhalten i blodet. Olösliga fibrer finns bl a i vetekli. De påskyndar passagen genom tarmen. Båda fibertyperna har stor betydelse för vårt välbefinnande.
Källa: Lindgren/Villner Gyllenram, Vår Bakbok, 1996, Värnamo.
kallas spannmålsprodukter av t ex vete, råg, havre, korn och majs som behandlats med fukt och värme och sedan vaslas så att de blir platta oc tunna.
Fullkornsbröd
bakas på mjöl som till minst två tredjedelar består av fullkornsmjöl. Även hela, krossade eller klippta korn kan ingå.
Fullkornsmjöl,
helkornsmjöl eller sammalet mjöl innehåller sädeskornets samtliga delar, dvs kärna, grodd och skal, t ex grahamsmjöl och rågmjöl.
Gashållningsförmåga
kallas mjölets möjlighet att hålla kvar den koldioxid som bildas när degen jäser. Denna beror på mjölets glutenkvalitet.
Glukos
eller druvsocker är en enkel sockerart som ingår i bl a stärkelse och cellulosa.
Gluten
kallas med ett gemensamt namn de vattenupptagande proteinerna glutenin och gliadin. De finns framför allt i vetemjöl och bildas när mjölet knådas med vatten. Både kvaliteten och kvantiteten hos gluten påverkar bakegenskaperna. Ett s k starkt mjöl har mer gluten än ett svagt. Gluten gör degen seg och fast så att det färdiga brödet får volym.
Griffighet
är en benämning på mjölets kornighet. Ju kornigare ett mjöl känns när man gnider det mellan fingrarna, desto större är griffigheten.
Grodd
Den del av sädeskornet som är själva växtembryot, dvs bildar en ny planta när kornet kommer i jorden. Grodden är rik på fett, protein och vitaminer, bl a B- och E-vitaminer.
Gryn
Skalade, hela sädeskorn som delvis är krossade (krossgryn) eller slipade och polerade.
Härskning
kallas den nedbrytning av fett till mer eller mindre illaluktande och illasmakande ämnen som sker under inverkan av syre.
Höstvete
normalvete, innehåller protein som binder mindre mängd vätska än vårvete. Vanligt vetemjöl, hushållsvetemjöl, mals av höstvete för att passa både till olika typer av bakverk och till matlagning.
Inkråm
Det mjuka porösa innehållet innanför brödets skorpa.
Jäsning
Den process då jästens enzymer omvandlar socker till etanol och koldioxid. Degen blir större och brödets arom bildas. Fukt och jämn temperatur är bra för jäsningen.
Knåda
Att arbeta degen smidig.
Koldioxid
utvecklas vid förbränning i levande organismer (jäsning) och när man hettar upp t ex bikarbonat och hjortronsalt. När man bakar frigörs koldioxid som små blåsor och gör brödet poröst.
Kolhydrat
Namn på kemiska föreningar mellan kol och vatten. Spannmålsprodukter innehåller hycket kolhydrater som t ex stärkelse och kostfiber.
Kolsyra
bildas då koldioxid löser sig i vatten.
"Konservering" - Uttorkning av matbröd
t ex till utställningar. Grädda brödet väl och låt det kallna. Torka det sedan i 100°C ugnsvärme ca 30 minuter. Låt till sist brödet torka helt och hållet på luftig plats i rumstemperatur.
Kostfiber
är kolhydrater som inte sönderdelas vid matsmältningen. Det kan t ex vara cellulosa, som ger skaldelarna stadga. Finns rikligt i spannmålsprodukter som fullkornsmjöl, gryn och kli. Fibrerna kan i sin tur vara lösliga eller olösliga. Lösliga fiber - kallas också gelbildande - finns rikligt i bl a havre och korn. De sänker bl a kolesterolhalten i blodet. Olösliga fibrer finns bl a i vetekli. De påskyndar passagen genom tarmen. Båda fibertyperna har stor betydelse för vårt välbefinnande.
Källa: Lindgren/Villner Gyllenram, Vår Bakbok, 1996, Värnamo.
Studiebesök i brödanda
Breadfordummies var under sportlovsveckan på ett besök i ett skolkök på Ågårds ungdomsinternat på Jylland, DK. Här lagas dagligen mat och bakas bröd till ca. 200 elever och personal. Under min vistelse i Danmark fick jag möjlighet att vara med i köket under en dag för att bland annat se hur man bakade bröd. Till min förvåning använde man inte surdeg, och därför tog jag tillfället i akt att visa vår blogg breadfordummies och berätta om hur enkelt det är att baka med surdegsgrund. Personalen och eleverna var facinerade av bloggen och uttryckte att de skulle följa utvecklingen! Nedan visas ett litet fotorepotage från köket... Ta en titt och lämna gärna en kommentar!
Skolans matsal
Här äter elever och personal tillsammans alla måltider som serveras!
Redo för ugnen!
Frallor
En elev som inte kunde vänta på frukosttid!
Skolans matsal
Här äter elever och personal tillsammans alla måltider som serveras!
Redo för ugnen!
Frallor
En elev som inte kunde vänta på frukosttid!
Danskar kräver dagsfärskt bröd från den lokala bagaren!
Sportlovsvecka i Danmark! Breadfordummies gjorde ett fotorepotage från det lokala bageriet i byn där alla dagligen handlar sitt nybakta bröd. Här handlas inget bröd som har transpoterats kors och tvärs över landet. Miljöbovar på det området syntes inte till i byn! Jag köpte dagligen "rundstykker" (frallor) till frukost och kände fortfarande värmen i papperspåsen när jag bar hem min dyrgripa...
Dagens brödcitat
"Brödet är äldre än människan"
Ungerskt ordspråk
Dagens brödcitat
"Brödet är äldre än människan"
Ungerskt ordspråk
Nu finns vi på facebook också!
Äntlingen finns en facebookgrupp för alla trogna fans!
