Matbröd
De äldsta arkeologiska fynden av brödbak kommer från Babylon, Mesopotamien och området kring floderna Eufrat och Tigris. Man har bland annat slagit fast att sädesslagen korn och vete odlats där sedan 7000-talet f Kr. Av frön från dessa sädesslag kokade man gröt. Kanske spilldes en del av gröten ut på en het sten och den första brödkakan bakades av misstag?
Bakkunskaperna spred sig så smånig om vidare till Egypten. Väggmålningar som återfinns i Ramses III:s grav från 1100-talet f Kr vittnar om att det redan då fanns en brödindustri med storbagerier. Den upphettade stenplattan, som ursprungligen hade använts som gräddningsunderlag, hade utvecklats till konformade ugnar tillverkade av torkad lera från Nilens stränder. Dessa ugnar var rymliga och höll värmen länge. Egyptierna kunde jäsa degen och denna kunskap kom till Europa när Israeliterna tågade ut ur Egypten. Greker och romare förfinade sedan bakkonsten ytterligare.
De äldsta svenska brödfynden är från 200-talet och hittades vid utgrävningar på Helgö 1963. Det dröjde länge innan man började jäsa brödet i Sverige, redan flera tusen år f Kr var sedan vida tillämpad i sydligare kultur länder medan det fram till medeltiden endast bakades ojäst bröd i Norden. Brödet som bestod av osiktat mjöl och vatten gräddades utomhus, direkt i glöden, inlindat i löv och bark eller på brödstenar som lutades mot eldstaden. När brödet kallnat blev det stenhårt så det var tvunget att ätas varmt. Vikingarna tog med sig kunskaperna att baka bröd i ugn från sina utlandsresor och man började så smånig om att baka bröd i kupolformade ugnar. Under medeltiden kom den svenska ölbryggningen igång och det är troligt att man då också fick de första jästa bröden.
