Vet du när människan började äta bröd? Eller vart brödets vagga är? Bread for dummies delar med sig av sina brödkunskaper...
Människan blev bofast när hon började odla spannmål. Brödet har sin vagga i dåvarande Mesopotamien (nuvarande Irak) ca. 6000-8000 f.Kr. Människan lärde sig tidigt att med hjälp av stenar mala sönder sädeskorn och blanda med vatten till en gröt. Troligtvis är brödet en vidareutvecklng av olika slags rostad gröt. I Egypten 2500 f. Kr. uppfann man bakugnen och kunde då framställa det första brödet som var syrat, poröst och med skorpa. Bröd bakades nu i en mängd olika former och fick ett symboliskt värde. Brödet utgjorde basfödan i dessa tidiga kulturer.
Under antiken fanns bröd att köpa på marknader. Från Grekland spreds brödet till romarriket. I och med att människor under den gyllene tidåldern var på resande fot spred sig brödkulturen, vilket kom att påverka form och smak på bröd. En mängd olika brödsorter växte fram. Klostren kom så småningom att ta över de antika brödtraditionerna och vidareutveckla brödutbudet. Bröd med kristna symboler blev vanliga, så som, ägg bröd, krosbröd och ringformade bröd.
I Europa finns en tydlig skiljelinje vad gäller brödbvanor. I östra och norra Europa äter man mer rågbröd, medan man i västra och södra Europa äter mer vitt bröd. Orsakerna bakom skillnaderna i brödvanor är många, bland annat beror det på växtbetingelser och historisk påverkan.
Under fornnordisk tid i Sverige åt svenskarna mjukt, ojäst bröd bakat på korn. Kornen maldes för hand och bakades direkt på en stenhäll intill öppen eld. I och med Kristendomens införande ändrades svenskarnas brödvanor. Till exempel gav bakugnen möjlighet till det jästa, gräddade brödet.
Under tidig medeltid kom väderkvarnen till Norden från Europa. Den kom att ersätta handkvarnen. Detta var en revolutionerande påverkan på den Nordiska brödkulturen. Det blev nu möjligt att mala stora mängder mjöl på en gång!
De äldsta arkeologiska fynden av brödbak kommer från Babylon, Mesopotamien och området kring floderna Eufrat och Tigris. Man har bland annat slagit fast att sädesslagen korn och vete odlats där sedan 7000-talet f Kr. Av frön från dessa sädesslag kokade man gröt. Kanske spilldes en del av gröten ut på en het sten och den första brödkakan bakades av misstag?
Bakkunskaperna spred sig så smånig om vidare till Egypten. Väggmålningar som återfinns i Ramses III:s grav från 1100-talet f Kr vittnar om att det redan då fanns en brödindustri med storbagerier. Den upphettade stenplattan, som ursprungligen hade använts som gräddningsunderlag, hade utvecklats till konformade ugnar tillverkade av torkad lera från Nilens stränder. Dessa ugnar var rymliga och höll värmen länge. Egyptierna kunde jäsa degen och denna kunskap kom till Europa när Israeliterna tågade ut ur Egypten. Greker och romare förfinade sedan bakkonsten ytterligare.
De äldsta svenska brödfynden är från 200-talet och hittades vid utgrävningar på Helgö 1963. Det dröjde länge innan man började jäsa brödet i Sverige, redan flera tusen år f Kr var sedan vida tillämpad i sydligare kultur länder medan det fram till medeltiden endast bakades ojäst bröd i Norden. Brödet som bestod av osiktat mjöl och vatten gräddades utomhus, direkt i glöden, inlindat i löv och bark eller på brödstenar som lutades mot eldstaden. När brödet kallnat blev det stenhårt så det var tvunget att ätas varmt. Vikingarna tog med sig kunskaperna att baka bröd i ugn från sina utlandsresor och man började så smånig om att baka bröd i kupolformade ugnar. Under medeltiden kom den svenska ölbryggningen igång och det är troligt att man då också fick de första jästa bröden.
